Fingerblåsor och andra arbetsskador
Att plocka vilda rosor (läs: växter) är inte alltid en dans på rosor. Detta tänker jag på när jag under dagens granskottsplockning är omgiven av horder av myggor bitandes på varje bar fläck på min kropp (de biter genom kläderna också!).
Det må ha ett stort romantiskt skimmer över sig att strosa i det gröna med korgen på armen, lyssna på fågelsången och andas frisk härlig luft i lugn och ro. Och så är det ju! MEN – ett stort men – det finns också riktigt jobbiga situationer som solkar ner det rosa då och då. Här kommer en lista på både fysiska och psykiska åkommor – låt oss kalla det för arbetsskador för en plockerska som mig.
1. Fingerblåsor.
Fås oftast i början av plocksäsongen när man är ovan efter en hel lång vinters oplock. När jag plockar björkknoppar och lite senare repar musöron, dvs små björkblad för att fylla korgarna så får jag blåsor på pekfingret och tummen. Som gör riktigt ont, sen spricker och gör lite mer ont.
Lösning: Stå ut. till sist får man riktiga fingerplockarvalkar!
2. Kådiga fingrar.
Jag fortsätter med fingerproblemen. När man plockar många klibbiga musöron och inte minst riktigt kådiga tallstruntar så blir man ordentligt kådig som klibbar ner det mesta du tar på.
Ett liknande problem har jag när jag plockar och rensar maskrosor. Fast istället för kåda är det det gula ”färgämnet” som färgar ner allt och får ens händer att under en längre tid vara gulbruna och svåra att få riktigt rena.
Lösning: Så fort som möjligt gnugga händerna med någon slags olja. Jag brukar använda rapsolja. Då löses kådan och klibbet upp. Sen tvätta som vanligt med tvål och vatten.
3. Myggbett.
För mig inträffar den första mygganstormningen just under granskottsplockningen. Det är något med täta granar som mygg älskar. Har inte alls samma problem när jag plockar tallskott. Men så fort det är dags för granskotten så anfalls jag av ilskna mygg som får nacke, huvudsvål, händer och anklar att blossa röda av bett.